DIREKTÖRSVAGN 2.0

VID FÖRSTA ÖGONKASTET av ES90 så är det bakre delen som fångar upp ens intresse, någonstans mellan sedan och kombi, i folkmun kallad halvkombi. Något som vi inte har sett från Volvo sedan 400- serien. I profil ser den ovanlig ut, nästan lite trotsig, men samtidigt väldigt modern. Fronten är ren och elegant, med tydliga linjer och en igenkännbar Volvokaraktär som känns mer mogen än experimentell. Det här är ingen bil som jagar trender – den skapar sitt eget lugn. 

Sikten bakåt är minst sagt begränsad med det mellersta sätet/armstödet i uppfällt läge. För tankarna till en klassisk Lamborghini Countach snarare än en traditionell Volvo. Det är en ovanlig jämförelse, men känslan finns där. Men med något dåligt så kommer också något bra. Med armstödet nedfällt så är sikten bakåt bättre och ES90 ser mer lyxig ut med 2 stora säten bak och ett ordentligt armstöd med dryckeshållare och gott om förvaring. Den bil som jag lånat från pressgaraget har ingen kamera för backspegel. Men det finns som tillval och rekommenderas. 

INTERIÖREN DÄREMOT ÄR REN Volvo-trygghet, fast upphöjd till något nytt. Stolarna är exceptionellt sköna, mer som välformade fåtöljer än bilsäten. Ordentligt med inställningar, bra med kyla och massage, och passagerarna som sitter bak kan justera ryggstödet individuellt. Det är lätt att förstå vad Volvo menar med komfort – här ska man vilja sitta länge och njuta i baksätet med det finkalibrerade Bowers & Wilkins ljudsystemet och panoramataket som kan dimmas med en enkel knapptryckning. 

ES90 känns som en rejäl direktörsvagn, där lyx inte handlar om krom eller överdåd, utan om lugn, rymd och eftertänksamhet Detaljerna spelar stor roll. Speglarna i Ramlösastil, nästan som designobjekt i sig, bidrar till den där diskreta premiumkänslan som Volvo blivit allt bättre på att förmedla.

TEKNISKT TAR ES90 ett rejält kliv framåt. Med 800- voltsteknik är Volvo äntligen ikapp de mest avancerade konkurrenterna. Det möjliggör snabbare laddning och effektivare energihantering, samtidigt som den nya generationens elmotorer – Volvos tredje – är anpassade för just detta. Resultatet ska vara lägre förbrukning och bättre räckvidd, något som märks i hur avslappnad bilen känns även i högre tempo. Batteriet är ett litiumjonpaket på 92 kWh, vilket ger ES90 de förutsättningar som krävs för att fungera både som långfärdsbil och vardagsbil. Däremot är lastutrymmet på 424 liter en tydlig kompromiss. Det räcker – men imponerar inte. Det här är inte bilen för den som prioriterar maximal packvolym, utan för den som prioriterar upplevelsen. 

Måtten avslöjar också ambitionen. Prick fem meter lång, 1,94 meter bred och 1,54 meter hög, med en generös hjulbas på 3,1 meter. Det märks invändigt. Med generöst benutrymme i baksätet där även jag kan sitta bekvämt bakom mig själv. Utrymmet är luftigt, nästan salongslikt och ES90 glider fram snarare än körs. Bilen är utrustad med det minsta motoralternativet som levererar 333 hk, 0-100 sprinten tar 6,6 sekunder och toppar 180 km/h (Volvos nya hastighetsspärr), ES90 är inget fartmonster. Men det behövs inte! Den känns helt komplett. Allting fungerar ihop och ger bilen en härlig karaktär. 

SUMMERING: Volvo ES90 är inte en bil för alla – och det är precis därför den fungerar. Den riktar sig till den som vill ha något annat än det förväntade. Något mer lågmält, mer genomtänkt. En modern tolkning av vad en stor, premiumbil faktiskt kan vara. Med en imponerande ljuddämpning som gör körningen lugn och behaglig, komforten både i inredningen och chassit, så är känslan att den glider fram. Det som överraskade mig mest var den direkta styrningen, att kunna känna att framvagnen biter tag ordentligt i vägen, trots all snö denna kalla januari. Imponerande när ES90 väger nästan 2 500 kg, men det är inget man känner av när man kör på en härlig kurvig väg.