Stockholms Handelskammare utsåg i april Klas Eklund till ordförande i Omstartskommissionen – en grupp bestående av elva experter inom olika områden – vars främsta mål och uppgift varit att skapa en omstart till ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige efter covid-19 pandemin.
TEXT OCH FOTO: CAROLINE TÖNNIES
DEN SOM LÄSER Klas Eklunds gedigna meritlista inser snabbt att han är en av de allra främsta inom ekonomi och att engagemanget är stabilt och hel-hjärtat. Listan inkluderar forskning och undervisning, arbete både i regeringskansli och näringsliv, författarskap samt statliga utredningar. Dessutom har han tilldelats stipendier och tagit emot kunglig medalj av guld och är medlem i Kungliga Vetenskapsakademien. Som om allt detta inte vore nog har Klas under våren och sommaren alltså även varit ordförande och lett arbetet i Omstartskommissionen.
Vad gör du helst en ledig dag?
– Helt ledig? Utan jobb?? Haha, sådana dagar finns inte. Men ok, om jag får chansen lyssnar jag på god musik, läser en god bok, promenerar med hustrun Jenny och gårdshunden Svea och äter
en god middag. Bara att koppla av kan vara en ynnest.
Hur intressant, viktigt och givande upplever du att ämnet ekonomi är och varit genom yrkesåren…så här långt?
– Jag tror att det är viktigt för alla att förstå ekonomi. Dels för att det påverkar allas våra liv. Jobb, löner, skatter, bidrag. Dels för att grundkunskaper om ekonomi nuförtiden är nödvändiga för att kunna förstå den ekonomisk-politiska debatten – och för att själv kunna ta ställning i svåra frågor, förklarar Klas Eklund när vi ses i augusti i Gamla stan där han växte upp.
Som professionell ekonom tycker han det är spännande att se hur händelser, förutsättningar och analyser hela tiden förändras. När han plugga-de ekonomi fanns till exempel fortfarande plan-ekonomi som en utmanare till marknaden. I dag har planekonomierna kollapsat och de flesta har blivit olika slags marknadsekonomier. Inflationen var på den tiden hög och arbetslösheten låg.
– I dag är det tvärtom. Inflationen är utraderad men arbetslösheten hög. Vi har haft rader av djupa ekonomiska kriser, så det finns alltid nya, svåra och spännande frågor att ge sig i kast med.
Medan vi promenerar bland Gamla stans smala gamla gränder, passerar marknaden vid Mälartorget och stannar till vid fastigheten där familjen bodde, berättar han livfulla händelser och äventyr från förr.
Vad fick dig till en början intresserad av just ekonomi?
– Det var faktiskt för att jag som ung student låg långt till vänster och i den marxistiska analysen är ekonomin ”basen” för samhälle och politik. Vill man ändra samhället måste man därför kunna ekonomi. Men så gick det som det brukar för den som sätter sig in i frågor på djupet: Popper, Keynes och Schumpeter visade sig vara mer konstruktiva tänkare än Marx.
Så han gick mot politikens mitt och engagera-de sig som ekonom i socialdemokratin – och fick så småningom jobb på Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt. En tid han minns som om-välvande och lärorik för en ung ekonom.
Hur kändes det att bli utnämnd till ordförande i Omstartskommissionen och vilken var din första tanke efter att du tackat ja?
– Det var smickrande och spännande. Men den allra första tanken var: ”Hinner jag verkligen? Orkar jag?”. Jag har ju ett ordinarie arbete att sköta, som Senior Economist på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, och dessutom håller jag på med en stor skatteutredning, beställd av ESO (Finansdepartementets think tank). Och en ny upplaga av min stora lärobok i ekonomi, så det har ju varit enormt mycket jobb…
Berätta om kommissionen och dess arbete
– Vi är en expertgrupp som är tillsatta och finansierade av Stockholms Handelskammare, som också ställt upp med kansliresurser. Var och en har skrivit självständigt om sitt expertområde – arbetsmarknad, utbildning och skatter för att nämna några. Min uppgift har varit att vara redaktör och att skriva en ”kappa”- en inledande text som integrerar de olika delarna – till anto-login. Hela boken var klar i mitten av augusti, för att regering och riksdag nu ska kunna arbeta in så mycket som möjligt av våra reformförslag i statsbudgeten.
Kan vårt lands ekonomi de facto sättas på omstart och återvinna sin styrka inom närtid, säg tre till fem år?
– Det tror jag men hur det ska ske beror delvis på hur pandemin utvecklas. Om nya virusvågor kommer, tar det ju längre tid. Jag tror vi måste räkna med en övergångsfas, där vi gradvis startar om medan viss virusspridning fortfarande pågår. På sikt blir uppgiften att ersätta en del av de kortsiktiga akuta åtgärderna med långsiktiga, som bidrar till att skapa mer dynamik och sam-tidigt mer hållbarhet, spår Klas och utvecklar:
– Förhoppningen är definitivt att Sverige ska återvinna sin styrka. För egen del hoppas jag till och med att vi ska kunna orka genomföra reform-er som medför att Sverige kommer starkare ur krisen.
Historiskt sett har djupa kriser också skapat förnyelse
– Ja, det gäller företag som ser nya möjligheter, men också den ekonomiska politiken som ibland läggs om rejält. Se, som exempel, på den djupa depressionen på 30-talet eller fastighets- och bank-krisen under 1990-talet. I båda fallen medförde kriserna djupgående politiska omläggningar, till det bättre.
Det sker en global strukturomvandling i och med covid-19-pandemin. Hur ser Omstartskommissionens reformer ut gentemot övriga världens?
– Vi vet ännu så länge inte riktigt vad andra länder kommer att göra. Men det är rimligt att tro att många kommer att lägga olika stimulanspaket för exempelvis forskning och utveckling, sänka bolagsskatten för att vinna konkurrenskraft med mera. En ny värld växer fram med stormaktsrivalitet, handelskrig och Brexit, svenska företag måste klara konkurrensen också i denna nya värld.
Vilka har varit, är och kommer att vara de knepigaste ekonomiska och politiska ut-maningarna nu och två år framåt i tiden?
– Den övergripande uppgiften är att samtidigt stimulera dynamik, innovation och förnyelse å ena sidan – och å andra sidan bygga ett Sverige som är mer inkluderande, där ungdomar utan-för arbetsmarknaden och med låg utbildning lättare kan slussas in till reguljära jobb. Hur det ska åstadkommas är en fråga som jag och andra ekonomer brottats med under decennier..
Vad är viktigt och avgörande för just Sverige?
– Det viktiga är att Sverige som nation är så attraktivt på de internationella kapital- och arbetsmarknaderna att vi kan dra till oss både investeringar och kompetent personal. Det kräver ett mycket bättre utbildningssystem, en skattenivå som gör vistelse i Sverige attraktiv för utländska expert-er, goda villkor för investeringar, rättssäkerhet, låg korruption, goda transporter, bred och snabb digitalisering – det vill säga en hel rad olika faktorer, konstaterar Klas.
Det som avgör exempelvis lönernas utveckling är hur produktiviteten – produktionen per arbetstimme
– utvecklas. God produktivitet ger utrymme för högre reallön. – För att uppnå det behövs utbildning och skatter som gör Sverige attraktivt och konkurrenskraftigt, goda kommunikationer, digital infrastruktur, en fungerande bostadsmarknad etcetera. Därför har kom-missionen lagt mycket energi och arbete just på de och liknande frågor.
Går vi på bron samtidigt som vi bygger den?
– Så är det väl med allt vi gör i livet!
Förhållandet mellan de båda företeelserna är visserligen komplex och mångfacetterad, men hur hänger nuvarande utveckling för pandemin ihop med den framtida ekonomiska utvecklingen – kan vi förvänta en rekyl och sedan mättnad?
– Jag vågar egentligen inte ge några precisa prognos-er för hur pandemin utvecklas, eftersom jag definitivt inte är epidemiolog. Men det gångna halvåret visar hur sjukdom och ekonomi utvecklats som spegelbilder av varandra. Först en häftig virusvåg med nedstäng-ning – och då försvagades ekonomin. När smittan nu gradvis sjunker undan öppnas ekonomin och tar fart igen. Jag tror det är rimligt att beslutsfattare – både i politik och näringsliv – räknar med att smittan kom-mer att finnas med oss, globalt, under en tid framöver, säger Klas och fortsätter:
– De flesta länder kommer därför att leva med olika restriktioner och fysisk distansering ett tag framåt. Det utgör ett ekonomiskt problem eftersom ekonomierna inte kommer att kunna öppnas fullt ut än på länge. Omstartskommissionen menar att just därför behövs både akuta insatser under krisen, övergångs-åtgärder när virusspridningen saktar in, och mer kraftfulla strukturåtgärder när det är dags att starta om.
– Gränserna mellan faserna är inte skarpa. Men den knepiga uppgiften är likväl att vid rätt tidpunkt försöka vrida om de akuta stöden till mer långsiktigt verkande insatser. Det är inte enkelt. Men lik förbannat är det just den uppgiften Omstartskommissionen försökt tackla.
Vad vet du med säkerhet?
– Att solen går upp även i morgon.
KLAS EKLUND
Född: 1952.
Familj: Gift med Jenny Eklund, två söner – Sigge och Fredrik – i ett tidigare äktenskap. Två bonusdöttrar – Nina och Elin – och fem barnbarn.
Barndomsdröm: O, jag ville bli kartritare. Hängde alltid över kartor och reste i fantasin.
Nutidsdröm: Att båda rapporterna jag jobbar med blir bra och att jag sedan kan få pusta ut ett tag. Kanske då resa iväg med Jenny igen om och när det blir möjligt.
Vad gör dig glad: När söner och bonus-döttrar har det gott. Att gosa med hustru och hund. Att känna att jag gör nytta som pedagog, att läsare och åhörare tycker att de lär sig något och förstår bättre av det jag säger.
Vad gör dig stressad: När det blir för mycket samtidigt. I våras jobbade jag dels med mitt vanliga arbete på Mannheimer Swartling, dels skrev jag på den nya upplagan – den 15:e! – på min lärobok ”Vår ekonomi” (en lång version på 450 sidor till universitetet, en kort på 150 sidor till gymnasiet), jobbade med skatterapporten till ESO och skulle just köra igång Omstartskommissionen – och så blev jag sjuk! Covid-19. Däckad i två veckor. Då var det tungt…
Favoritekonom: Joseph Schumpeter. Han som ville bli den bäste älskaren i Wien, den bäste ryttaren i Europa och den bäste ekonomen i världen. Han betonade vikten av innovationer och teknisk utveckling.
Mest stolt över i livet: Två saker. Mina söner och en del av mina böcker, framför allt den stora läroboken i ekonomi och den stora utredningen om svensk produktivitet (början av 1990-talet).
Det mest minnesvärda tillfället i karriären: I yrkeslivet var det nog när Olof Palme stack in huvudet till mitt arbetsrum på Statsråds-beredningen och sade ”Hej då! Vi ses på måndag!”, den där fredagskvällen vintern 1986. Jag satt i rummet bredvid honom och var sist kvar av medarbetarna den kvällen. Några timmar senare var han död. Den kvällen och natten kommer jag aldrig att glömma.
Dold talang: Är en jäkel på att förlösa fölungar från tiden som hästuppfödare i Skåne
Motto i livet: Åt helvete med Jantelagen!