KOPPLAR SAMMANNÄRINGSLIVOCH FORSKNING– för ett hållbarare näringsliv

STÄRKT I STEGET av vårsolens yrvakna strålar och mer än en akademisk kvart för tidig in genom dörrarna slår jag mig ner i en av de futuristiskt utformade stolarna. Ett kreativt sorl från morgonpigga studenter i ivriga diskussioner blandas med doften av kaffe inne i Stockholm Resilience Centres nya, ljusa lokaler. Centret, som är en del av Stockholms universitet, bedriver internationell forskning med hållbarhetstemat i fokus. Vi är här för att träffa Lisen Schultz. Utöver att vara programdirektör för Executiveprogrammet i resilienstänkande, är hon också biträdande föreståndare, utbildningschef och forskare. När hon för första gången lanserade idén att sätta näringslivets toppar i skolbänken för lektioner om biologisk mångfald, minskade koldioxidutsläpp och hållbart tänkande möttes hennes vision av skepticism.

Det var för snart sex år sedan. Med över 90 deltagande direktörer, så som Jacob Wallenberg (Investor), Helena Helmersson (H&M), Annemarie Gardshol (Postnord), Mats Rahmström (AtlasCopco), Helena Stjernholm (Industrivärden) och Martin Lundstedt (Volvo), behöver hon inte övertyga näringslivets högdjur längre. Tvärt om. De står i kö för att gå kursen som pekar ut riktningen för vägen mot ett hållbart näringsliv och företagande. En väg där siktet är inställt på att rädda själva förutsättningen för mänskligt välbefinnande på vår planet – ett stabilt klimat och levande ekosystem. Hur kommer det sig att just näringslivet hamnat i hennes blickfång? undrar jag när Lisen med raska steg och perfekt punktlig möter upp. – Näringslivet spelar en enormt stor roll för både ekonomin och sysselsättningen. Riktas resurser och kompetens inom näringslivet åt ett mer hållbart håll har både företagen och mänskligheten i stort mycket att vinna. Besluten som bolagen fattar under de närmaste åren kommer att avgöra framtiden för många kommande generationer.

Varför riktar ni er uttalat mot just vd:ar och ägare?
– Hållbarhetsarbetet i ett företag behöver kopplas till utvecklingen av bolaget som helhet för att få riktig effekt. Det är en strategisk fråga som måste drivas i ledningen. Forskningen går framåt med stormsteg och för att kunna fatta rätt beslut behöver man ha koll på det senaste, säger hon och tillägger:

– Vd:ar och företagsägare har en extra stor möjlighet att påverka. En möjlighet som vi vill fånga upp. Lisen berättar att den första delen av kursen handlar om läget i världen, vilka utmaningar vi står inför, hur vi hamnade här – och vad vi som mänsklighet måste göra.

– Vi pratar om biologisk mångfald, klimatet, haven, färskvatten och resursbrist. Tycker man om människor, är läget sorgligt. Planeten kommer att klara sig, däremot blir det väldigt tufft för oss människor om vi inte agerar och ser till att få ordning på utvecklingen, konstaterar Lisen och sammanfattar del två av kursen som olika sätt att hitta vägar framåt 

– Här tittar vi på vad som behöver ske i olika sektorer. Vi ser över tidsaspekterna och diskuterar hur man får med sig sin organisation och ägare. Dessutom ska alla deltagare komma fram till något som de vill åstadkomma i sina bolag och undersöka hur de kan använda sin position för att driva på för en mer hållbar utveckling. Sedan har de ett par månader på sig för genomförandet. Det blir en aha-upplevelse för många att det är en ren överlevnadsfråga för företaget att kunna navigera i den nödvändiga omställning som väntar. Tidigare pratade man om motsatsförhållandet mellan lönsamhet och tillväxt å ena sidan och hållbarhet å den andra. Vi vill ge näringslivet insikten och verktygen för att bevisa motsatsen. Klimatfrågan är inte längre en motsats till lönsamhet, särskilt inte med tanke på nya lagar och riktlinjer som styr företagens ansvar.

Det är inte någon skönmålad, friserad sanning som serveras. Programmet är vetenskapsbaserat och baseras på forskningsresultat. – Som ledare för stora bolag vill du ha fakta. Du behöver få sanna, vetenskapliga underlag att grunda dina beslut på. Kunskapen om klimatförändringarnas verkliga omfattning har ökat betydligt under de senaste åren, även om det fortfarande finns en del missuppfattningar som behöver rättas till, säger hon och betonar vikten av att agera nu och inte ge vika för motgångar.

Har utbildningen gett resultat?
– Sedan vi startade 2018 har allt fler företag satt egna mål för utsläppsminskning, nya samarbeten i syfte att skapa cirkulära flöden har skapats mellan företag och allt fler debattartiklar har skrivits bland annat av våra alumner som efterfrågar en stödjande klimatomställningspolitik. Den stora skillnaden är att näringslivet idag tydligt strävar efter klimatomställning istället för klimatförändring. Lisen säger sig också se en ökad mognad i diskussionen, där det numera är högt i tak att även prata om hur stor tillväxt som är rimlig på vår planet och inom ramarna för de begränsade resurser och stressade ekosystem vi har att förhålla oss till.

– En annan fråga är hur vi ska driva en rättvis omställning för alla. Det är många som arbetar för en hållbar utveckling baserad på vetenskaplig grund och alla framsteg är självklart inte bara vår förtjänst. Däremot är jag övertygad om att det är betydelsefullt att näringslivets ledning får kunskap, karta och kompass för att navigera i de här livsavgörande frågorna.

Kan du säga något om hur Stockholms företagare/ näringslivet ligger till tar de ansvar? – Svenska företag i allmänhet ligger långt framme. Jag tror att det bland annat är en effekt av vår klimatpolitik, lagstiftning och tydliga riktlinjer, men också att vi har en historia av innovation, nytänkande och samarbete. Det senaste året har Stockholm Resilience Centre hållit en motsvarande utbildning för Sveriges fackförbundsordförande, som tillsammans representerar 3,5 miljoner medlemmar, och nyligen var Lisen med som expert när hennes kollegor drog igång Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet.

– Vi har bjudit in slumpmässigt utvalda svenskar för att diskutera och komma med förslag om hur Sverige ska kunna nå sin del av Parisavtalet. Det handlar väldigt mycket om tilliten till att människor kan ta till sig kunskap, sätta sig in i varandras perspektiv och sedan hitta lösningar som alla är ok med. I år kommer programmet få ett omtag för att till hösten lanseras i en uppdaterad version, med internationellt fokus.

Lisen understryker att det handlar om att tänka och se världen, men också att acceptera att världen är i ständig förändring.
– Vi försöker få människor att finna sin möjlighet för att forma förändringen till det bättre. Förändring är möjlig och varje individ kan göra skillnad. Genom att arbeta tillsammans och dela kunskap och idéer kan vi gemensamt skapa en mer hållbar värld för oss alla att leva i.

Vad behöver vi då göra om vi vill att alla människor ska kunna möta sina behov inom planetens gränser? – Först och främst ska vi byta från fossilenergi till förnybar. Vi ska skifta från en linjär ekonomi till en cirkulär, där det inte finns något avfall och där allt vi producerar tas om hand. Och vi ska gå från exploatering till regenerering. Det vill säga vi ska bidra positivt till både ekosystem och samhällen och helst lämna en plats efter oss i finare skick än när vi kom eller etablerade oss. Själv har hon engagerat sig för klimatfrågor sedan tonåren när larmrapporter från världens olika hörn började strömma in.

– Tjernobyl-olyckan, det krympande ozonlagret, en utbredd säldöd och Amazonas regnskog som minskade minut för minut. Det var skrämmande och jag upplevde det som om allt kom samtidigt. Insikten att jag som människa är en parasit på jorden. Det var hemskt och så ville jag inte ha det. Samtidigt ville jag ju leva, så jag började engagera mig för att bidra till att försöka skapa förutsättningar för att vi människor ska kunna leva ett bra – och hållbart – liv på jorden. Idén till Executive-programmet i resilienstänkande föddes ur en personlig tragedi efter att hennes make, journalisten Pontus Schultz, hastigt omkommit i en cykelolycka. Hon grundade Pontus Schultz stiftelse för ett mänskligare näringsliv* och insåg att det fanns ett stort sug efter klimatkunskap hos företagsledare. – Vid sidan av den stora sorgen ville jag fortsätta göra allt jag kunde för att försöka förvalta delar av Pontus starka engagemang. Eftersom jag redan forskade om de här frågorna och hade vana av att jobba tvärvetenskapligt föddes tanken på utbildningen. Idéen förverkligades tillsammans med Johan Rockström och Carl Folke, professorer vid Stockholms Resilienscentrum och Sara Öhrvall, ordförande i Pontus Schultz Stiftelse.

– Grundantagandet för all forskning vi gör här på centret är att människans utveckling är helt sammanflätad med framtiden för livet på jorden. Vi är beroende av den tunna hinnan som omger planeten. Livet fungerar inte som en maskin. Det är elastiskt; både sårbart och starkt. Vi människor har en inneboende kärlek till livet, men vi behöver bli bättre förvaltare av vår framtid.