GOLF ÄR DEN ULTIMATA SPORTEN

När Marlene Hedblom bestämde sig för att satsa på golfen förändrades hennes liv radikalt. Med uppemot 250 resdagar per år var hon sällan hemma och livet kretsade kring tävlingar. Var det värt det? 
Vi träffade Marlene på Fågelbro Golf & Country Club för att prata om livet som professionell golfspelare och hur det påverkade henne. Men också om kärleken till golfen och ”kojan” på Värmdö

MARLENE HEDBLOM ÄR FÖDD in i en golffamilj. Mamma Agneta drev drivingrangen på Gävle golfklubb där pappa Olle var golftränare och den två är äldre brorsan Peter började sin karriär som golfproffs. Därför föll det sig naturligt att även Marlene vid 12-års ålder började spela golf.
– Av alla sporter jag höll på med då – golf, tennis, fotboll, hästar och basket
– tyckte jag golf var den tråkigaste. Basket var min stora idrott och jag var ganska hygglig och spelade i division 1. Men jag var inte så lång så det blev ingen framtidskarriär där, ler Marlene.

Men eftersom hela hennes familj hängde på golfbanan var Marlene också där och spelade lite. Hon var med i Gävle damlag men särskilt intresserad var hon inte. Till en dag då de ringde från klubben och ställde ett ultimatum – antingen började hon träna och tävla eller så ck hon sluta i klubben.
– Då gjorde jag det och vann kort därefter en juniortävling. Det var ingen stor tävling, men för mig var den viktig för det var den som gjorde att jag blev motiverad att satsa på golfen. Det var Tomas Brolin som delade ut priset, och jag tyckte det var så ”wow”. Och snart ska jag på Tomas 50-års skiva, skrattar Marlene.

ÅR 1997 ÅKER DEN DÅ 25-åriga Marlene till La Manga i Spanien för att kvala in till Europatouren, som är rankad som den näst bästa professionella golftouren för damer efter LPGA-touren.
– Egentligen skulle jag kanske ha spelat längre på svenska touren men pappa sa: ”Nu åker vi dit och vinner hela skiten och grejar det där förbannade Europatourkortet.”. Så vi åkte och det gick ju bra för jag vann kvalet och fick spela i touren 1998. Det blev en enorm boost, och efter den var det bara att kasta sig ut och spela.

Det blev totalt 15 år som professionell golfspelare där Marlene spelade 14 år på Europatouren och två år på LPGA-touren. Förutom segern i kvalet till Europatouren 1997 är den största meriten vinsten i Biarritz Ladies Classic på Europatouren 2003. När hon slutade var hon bäst 12:a i Europa och som nummer 62 i världen. Hon säger att det är fantastiskt att hon kunnat satsa på sitt intresse. Samtidigt har framgången haft sitt pris.
Det var mycket golftävlingar runt om i världen och jag var ofta ensam. Jag minns så väl en gång när jag satt själv på ett hotellrum på Irland och mina kompisar ringde från Stockholm och skrek: ”Marlene, vi har så kul, du skulle vara här nu!”. Ibland kan jag känna att jag missat så många minnen och undra om det var värt det?

Var det värt det?
– Till en viss del. Det var främst livet vid sidan om golfen som jag tyckte var jobbig och allt jag inte ck uppleva med polarna. Men sen, när det var tävling och jag stod där på banan kändes det totalrätt och inget kunde slå den känslan.

Under dina år som professionell golfspelare handlade mycket om utseendet på golfbanan. Hur hanterade du det?
– Det var sponsorerna som ställde krav på oss hur vi skulle se ut för att få uppmärksamhet och pengar. Tiger Woods fick se ut som han ville, men vi skulle ha korta kjolar och någon som sminkade oss innan Europatouren. Det här störde mig, för jag ville att publiken skulle se oss för vårt golfspel och inte för hur vi såg ut. Sen jämfördes jag hela tiden med tennisens Anna Kour-nikova. Att jag bara vara snygg och inte vann något. Och det gjorde mig riktigt arg, för jag ville inte bli jämförd med någon – jag ville bara vara Marlene.

Du har ofta fått höra att du är en frispråkig person som säger vad du tycker och tänker. Stämmer den bilden?
– Media ville sätta en stämpel på mig att jag var kaxig, och det är tråkigt för det är jag inte alls. Jag är snarare en känslig person med ett stort hjärta. Visst sa jag vad jag tyckte, men jag var så förbannad på att killarna ck se ut som de ville och inte vi. Och att de tjänade mer pengar än vad vi gjorde. När jag vann tävlingen i Biarritz år 2003 tjänade brorsan 100 000 kronor mer än jag fast han kom på 26:e plats i en annan tävling.

 



ÅR 2006 SLUTADE MARLENE SOM professionell golfspelare. En bidragande orsak var tsunamin två år tidigare där en av hennes bästa vänner och dennes två barn omkom i katastrofen.
– Jag har alltid varit en tävlingsmänniska och hade som mål 
att bli en av de 30 bästa i världen. För mig betydde karriären allt och jag har alltid älskat att tävla. Det är inget som jag skäms över, men när det här hände stannade jag upp och började reflektera över mitt liv och mina livsval. Kanske skulle jag, som aldrig velat ha barn, ha det?

Samma år blev hon gravid med sitt första barn, och den efterlängtade LPGA-touren som hon skulle ha spelat i USA år 2005 fick hon se på TV istället. Kort därefter blev hon gravid med sitt andra barn, och istället för att satsa på en comeback bestämde hon sig för att lägga av.
– Men abstinensen efter golfen blev för stor och idag arbetar jag som golftränare. Jag älskar att jobba med människor och att få se framgången hos mina kunder är fantastiskt, säger Marlene och ler stort.

HON ÄR DRIVEN SOM FÅ och håller lika fast vid sin dialekt som sina uppsatta mål. Egenskaper som förde henne framåt i karriären. En annan egenskap som bidrog till att Marlene valde att satsa på golfen är hennes grava dyslexi.
– Jag ville egentligen bli läkare och började på vårdlinjen. Men på grund av dyslexin blev det alldeles för tufft och jag var tvungen att hoppa av. Fast jag drömmer fortfarande om att jobba inom vården och skulle gärna vilja öppna ett seniorboende.

Har din dyslexi lärt dig något?

– Ja, så jäkla mycket! Den har lärt mig att inte döma människor och att vara ödmjuk inför människors olikheter. Men det som den gett mig mest är att jag aldrig ger upp. Jag hade det skittufft under låg- och mellanstadiet med dåliga lärare som inte förstod mitt problem. De tyckte väl jag var korkad och det började jag också tro att jag var. Än idag får jag rysningar när det knackar på dörren för jag förknippar det så starkt med när jag blev hämtad av en svensklärare och fick lämna lektionen. När jag började 7:an bytte jag skola och fick fantastiska lärare. Där fick jag en nystart och pluggade som ett djur för att inte vara sämst i klassen. Och det lönade sig, för jag gick ut med 3,9 i betyg och var överlycklig.

VI SITTER OCH PRATAR I ETT mötesrum på Fågelbro Golf & Country Club. Det är här Marlene, sedan fem år tillbaka, jobbar som golftränare. Vid sidan av det föreläser hon och gör event samt skriver artiklar för Svensk Golf. Inte långt från Fågelbro finns hennes ”koja” som hon kallar det lilla trähuset på 50 kvadratmeter för. Där bor hon från maj till mitten av september.
– Min son som är 13 år studsar inte direkt av glädje när vi ska åka dit, men jag älskar att vara där. Hålla på i rabatten och odla kryddor. Och måla, putsa och slipa på gamla möbler. Sånt gillar jag.

Stugan har hon hyrt sedan hon separerade från artisten Patrik Isaksson år 2016. Ett förhållande där skillnaderna var betydande.
– Jag ville ha ordning och reda och jobbade mot mål medan Patrik gick på känsla och skrev sina låtar när han fick feeling. Säger jag att jag ska träna fem gånger i veckan gör jag det. Patrik blev nog tokig ibland på detta målinriktade liv, skrattar Marlene.

Idag lever du med den förra roadracingstjärnan Christer ”Crille” Lindholm. Är ni mer lika?
– Ja. Eftersom Crille också tävlat är vi båda likna drivna och har en större förståelse för varandra. Jag hade känt honom i 18 år innan vi blev ett par, och då spelade han också golf. Nu har vi tyvärr inte hun- nit spela så mycket ihop, men han har fått plocka fram sina klubbor och dammat av dem så det blir de nitivt ut på golfbanan snart

MARLENE HEDBLOM

Född: 1972

Familj: Sambo med den före detta road- racingstjärnan Christer ”Crille” Lindholm. Två barn, Tim och Nellie, från ett tidigare förhållande.

Bor: Enskede och i ”kojan” vid Strömma kanal från maj till mitten av september, ungefär.

Gör: Golftränare på Fågelbro Golf & Country Club. Gör också event och skriver artiklar för Svensk Golf.

Handikapp: +0,5.

Främsta meriter: Vann kvalet till Europa- touren år 1997 och Biarritz Ladies Classic på Europatouren, 2003.

Intressen: Golf, fysträning och hälsa. Älskar också antika möbler och konst på nakna damer.
Världens bästa golfbana:
New South Wales Golf Club i Australien. Favoritklubba:
Driver från märket Cobra.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*