ANDREAS NORLÉN OM TID, MAKTOCHDEMOKRATI

När Andreas Norlén 2018 valdes till uppdraget som riksdagens talman fanns ingen tid att fundera över hur han skulle vara som person. I stället för att ändra på sig själv har han snarare arbetat sig in i talmansrollen och under mandatperioden fokuserat på att lösa situationer, värna sin neutralitet, skapa kompromisser och vid fler än ett tillfälle nominera den som ska leda Sverige. ”Vårt demokratiska system är konstruerat så att det står pall för väldigt mycket av politisk turbulens”.

SOMMAREN 2021 HAR Andreas Norlén umgåtts med sina nära. Byggt robotar tillsammans med sonen Henry, fem år, och fått bekräftat att sonen på sitt vis insett sin pappas maktposition i landet. – Vi besökte min mamma i Motala nu i juni och var på en loppmarknad tillsammans. En kvinna där berättade att hon följde de politiska händelserna varpå Henry sa ”När talmannen har talat då kan man sluta lyssna för det är bara talmannen man vill höra på”. Jag hade inte lärt honom att säga så och gick hastigt därifrån, skrattar Andreas Norlén, urskuldande. Mannen som innehar den högst uppsatta position en person kan väljas till i Sverige. Endast Kungen står högre i rang.

VAD INNEBÄR MAKT FÖR DIG? – Möjligheten att påverka och förändra. Man arbetar ju för att bli politiskt förtroendevald för att man vill ha möjlighet att kunna påverka och förändra. Det kan såklart handla om både institutioner och människors liv om man talar om politisk makt. I min nuvarande roll som talman har jag framförallt makt över riksdagen som institution.

EN POSITIV MAKT? – De riksdagsledamöter och andra förtroendevalda som jag har mött under mitt politiska liv har ibland förstås väldigt olika uppfattning om vad som är en bra utveckling, men jag har aldrig haft skäl att tvivla på att det finns ett genuint engagemang för den egna ståndpunkten och att man själv är övertygad om att den skulle leda till en positiv utveckling. – Apropå makt finns det en dimension av det här med makt och maktutövning som handlar om tid. Tiden kan ge möjlighet att skaffa mer kunskap, att sätta sig in i frågor, men tid kan också ge utrymme för reflektion, att fundera över olika saker. Tid är en slags förutsättning för makt, menar Andreas och begrundar vidare: – Jag tänker att jag i min roll har tid att fundera över till exempel kammararbetet eller förvaltningsfrågor i riksdagen och kan ta olika typer av initiativ. Sen är det inte alltid jag ensam som bestämmer men just genom att jag har tiden att engagera mig och fördjupa mig i hur saker fungerar och vad som skulle kunna förändras och förbättras, utifrån mina utgångspunkter, har jag kanske större makt över just dom frågorna. Jag har mer tid än andra som är med och bestämmer och som i första hand behöver engagera sig i andra saker. Talmannen, riksdagens främste företrädare, leder ju debatter och omröstningar i kammaren men för att riksdagen och svensk demokrati ska fungera på ett bra sätt har talmannen fler uppgifter än så. Till exempel planerar och beslutar han om regler för kammararbetet samt är ordförande i riksdagsstyrelsen. Det är tidig lördagsmorgon i augusti då vi möts i riksdagshuset. Om någon timme ska Andreas och hans hustru Helena på barndop. Prins Julians dop. Talmannen ska närvara som riksdagens främste representant men har i sitt schema även skapat tid för fotografering och intervju. När hans fru ringer för att kolla av några detaljer svarar han vänligt och fri från stress ”Hej, älskling!” rätar ut frågetecknen och lägger på. Att spendera tid med talmannen och bli visad runt i riksdagshuset är som att ha ett engagerat, vänligt, historiskt – och samhällsintresserat uppslagsverk i sitt sällskap. Det finns nästan ingen historisk fråga gällande riksdagen, riksdagshuset, demokratin eller nationen han inte kan svara på eller berättar om med liv och lust.

VILKA ÄR DINA TRE FRÄMSTA SKILLS SOM TALMAN? – Lyhördhet, tålamod, kompromissvilja. Jag har en ambition att hitta gemensamma lösningar.

OCH SOM ANDREAS? – Jag skulle nog säga att de är desamma. De är bra skills att ha med sig även i en nära relation, men där måste förstås även finnas med kärlek och värme. Uppdraget har, så här långt, vid fler tillfällen än ett alltså hamnat i politikens och landets epicentrum. – Det här har varit en mandatperiod som ingen annan på ett antal olika sätt som gjort att talmansämbetet och talmannen fått mycket mer uppmärksamhet än vanligt. En rekordlång regeringsbildning, 134 dagar. En pandemi som krävt stora förändringar i riksdagens arbetsformer där uppgifterna är desamma men arbetsformerna helt annorlunda. Något som krävt väldigt mycket arbete och eftertanke att utforma tillsammans med gruppledarna. Och som avslutning på det här riksdagsåret, som vi nu lagt till handlingarna, en ny regeringsbildningsprocess. Då, 2018, när Andreas Norlén den 24 september blev vald till talman och regeringen föll dagen efter tog den långa regeringsbildningen sin början. – Jag kommer ihåg min första pressträff som nyvald talman, bara några timmar efter att jag fått uppdraget. Att möta detta väldiga medieintresse, ett fullsatt pressrum, var väldigt speciellt och omtumlande. Samtidigt kände han att han inte kunde gå in där och uppleva rädsla utan istället bara försöka vara sig själv och snabbt landa i rollen som riksdagens talman. – För att få en bra start i den nya rollen försökte jag använda den erfarenhet och de kunskaper jag samlat på mig under åren i riksdagen och i andra sammanhang och sen jobba på framåt. Förmågan att hålla sig till sakfrågan, oavsett intensitet runt omkring, grundar sig mest troligt i den juridiska forskning som Andreas ägnade sig åt innan han på heltid gick in i politiken. – Juridiken har säkert en roll där, den har hjälpt mig väldigt mycket. Den juridiska arbetsmetoden handlar inte minst om att kunna strukturera och analysera tankar och argument. Det har varit ett stöd för mig för att kunna berätta om saker och ting på ett tydligt och objektivt sätt. I min roll som partipolitiskt neutral talman har det varit viktigt att inte kommentera skeenden, särskilt inte regeringsbildningen, på ett sätt som kan uppfattas som partipolitiskt. Med den utgångspunkten har han därför varit väldigt mån om att vara saklig – inte tendentiös – inte uttrycka några partipolitiska värderingar. I stället inlyssnande och beslutsam. Tydlig utan att vara hård och arrogant. – Det har också funnits ett väldigt stort intresse från den breda allmänheten för det som hänt och vad som varit på gång. Därför har jag försökt använda en del pressträffar till att berätta lite mer om vad som händer, hur systemet fungerar och hur jag ser på det. Det har gjort att jag några gånger gjort lite längre utläggningar. Ett exempel på det är pressträffen när talmannen nominerade Stefan Löfven till statsminister nu i juni. – Jag försökte sätta in det i sitt sammanhang och sa ungefär: ”Det talas om en regeringskris men svensk demokrati är inte i kris utan allting som sker, det sker enligt regelboken. Det finns regler som styr hur en regeringsbildning går till och det är dom vi följer. Alla agerar inom ramen för ett på förhand bestämt system, det är inte en kris för demokratin utan det är regeringskris men inte mer än så”. Den typen av kommentarer eller utläggningar tycker jag är viktiga. Det är så många medborgare som följer det här via livesändningar från pressträffar och annat och då tänker jag att det är viktigt att sätta in saker i ett bredare sammanhang.

DEMOKRATIN ÄR SÅ PASS MYCKET STÖRRE ÄN EN REGERINGSKRIS? –
Ja, vårt demokratiska system är konstruerat så att det står pall för väldigt mycket av politisk turbulens. Det är förutsett att sånt här kan hända och det finns regler för hur det ska hanteras.

OM VI PRATAR DEMOKRATI OCH 100 ÅR AV ALLMÄN OCH LIKA RÖSTRÄTT. JÄMFÖRELSER, SKILLNADER I TALMANSUPPDRAGET NU OCH DÅ? – Jag är väldigt imponerad över hur man då organiserade sig och med vilken kraft man drev opinionsbildningsarbetet. Det grundarbetet under flera årtionden i kombination med händelserna i samhället 1918 fällde avgörandet för en rösträttsreform. Vi fick ingen revolution i Sverige utan i stället en kompromiss. Den grundläggande likheten i talmansuppdraget är att talmannen leder kammarens sammanträden. Ordet talman har använts sedan 1600 – talet och rollen har alltid varit att leda och organisera sammanträden. En diskussion om hur sammanträden ska fungera och hur man ska uttrycka sig i kammaren fanns med redan för hundra år sedan och även då strävade man efter en vidsträckt yttrandefrihet. Möjligheten för en talman att gripa in i en debatt beroende på vad en debattör säger, utnyttjades väldigt sparsamt under 1900 – talets första årtionden och så är det fortfarande – det är väldigt sällan vi går in och tillrättavisar. Talmannens uppdrag och tid är indelade i tre huvuddelar, en tredjedel är kammarrelaterat – talmannen leder kammaren och planerar kammarfrågor. En annan tredjedel handlar om förvaltningsfrågor eftersom talmannen också är ordförande i riksdagsstyrelsen, som är en myndighetsstyrelse för Riksdagsförvaltningen med strax under 700 anställda. De ser till att samtligt fungerar oavsett vem som vinner val och det handlar om allt från fastighetsfrågor och kommunikation till säkerhet, kammarfrågor och IT-frågor. Slutlig tredjedel är representativa uppgifter – att företräda riksdagen och Sverige i olika sammanhang – nationellt och internationellt.

– Den representativa delen är mycket mer framträdande nu än den var för hundra år sedan. I synnerhet på det internationella området. Riksdagen är i dag ett mycket mer internationellt parlament. Självklart hade man även förr i tiden internationella kontakter men inte alls i den omfattning vi har idag, vill jag påstå. Det var ändå en helt annan värld – en mycket mindre globaliserad värld och ett mycket mindre internationellt parlament, jämför Andreas och utvecklar: – Året 2019, innan pandemin slog till, besökte jag tretton länder i tjänsten och jag vet inte om talmännen för hundra år sen gjorde någon enda utlandsresa? En annan skillnad är att riksdagens förvaltningsorganisation var mycket mindre då än den är nu. Apropå förvaltning fanns stort intresse, då som nu, kring fastighetsfrågorna. Riksdagshuset invigdes 1905 och från tid till annan uppkom diskussioner om det verkligen blivit riktigt lyckat. – Man tyckte det var för mycket utsmyckningar på taket och i slutet av 1930 – talet togs en del av utsmyckningarna bort. De ansågs konkurrera för mycket med slottet. Fastighetsfrågorna är även i dagsläget i högsta grad aktuella. Vi har ett stort projekt som heter Framtidens riksdagshus och går ut på att renovera alla riksdagens byggnader. Ledamotshuset har vi jobbat med den här mandatperioden och det ska vara klart nästa år. Sen rullar det på med i princip en stor riksdagsbyggnad varje mandatperiod.

RIKSDAGEN ÄR EN AV FÅ STATLIGA AKTÖRER SOM ÄGER SINA EGNA BYGGNADER? –
Av historiska och konstitutionella skäl har man ansett att riksdagen ska äga sitt eget riksdagshus. Därför har vi en egen fastighetsenhet som ansvarar för att vårda de här historiska byggnaderna, en uppgift som ställer ganska speciella krav.

TALMANSKNEPIGHETER I RIKSDAGEN FÖR HUNDRA ÅR SEDAN? – Talmannen i första kammaren, Hugo Hamilton, hade problem med hur han skulle öppna förhandlingarna efter kvinnornas inträde i riksdagen 1922. Han var van att säga ”Mina herrar” och vad skulle han nu säga? Han kom fram till att eftersom det bara var en kvinna, Kerstin Hesselgren, som valts in så kunde det räcka med att fortsatt säga ”Mina herrar”. Då hade vi en riksdag med 380 ledamöter som var helt anpassad efter männen. I andra kammaren tog fyra kvinnor plats 1922, så totalt var fem av ledamöterna kvinnor.

OCH VAD ÄR KNEPIGAST MED ATT VARA TALMAN IDAG? – Den största utmaningen var regeringsbildningen 2018 – 2019, det är utan tvekan den svåraste uppgift jag ställts inför. Den generella utmaningen med uppdraget är att försöka hitta en samsyn kring olika frågor mellan, vanligen, gruppledarna för åtta olika partier som politiskt sett i många frågor har väldigt olika uppfattning och utgångspunkter. Sen brukar det gå bra för det allra mesta eftersom vi har en konstruktiv och bra diskussion och frågorna om riksdagen som institution sällan är ideologiskt laddade.

DET BÄSTA MED ATT VARA TALMAN? – Det är fantastiskt intressant och stimulerande att få vara med och leda och utveckla riksdagen – Sveriges viktigaste demokratiska institution. Allt politiskt arbete handlar ytterst om att vara en del av demokratin, men just att leda riksdagen är något speciellt.

VAR DET INTRESSET FÖR DEMOKRATIN OCH ATT KUNNA VARA MED OCH UTVECKLA SOM GJORDE ATT DU VALDE POLITIKEN FRAMFÖR JURIDIKEN? – Politiken har alltid funnits med, och jag har varit aktiv ända sedan högstadiet. Min mamma var engagerad moderat i den lokala politiken i Ödeshög där jag växte upp. Pappa var ungdomskandidat för Centerpartiet men idag vet jag inte vad han röstar på. Vi har fin kontakt men jag har aldrig pressat honom på partitillhörighet. Mitt intresse för samhällsfrågor och historia och ett engagemang att förändra till det bättre utifrån mina övertygelser har varit mina starkaste drivkrafter genom åren. Juridik och politik är två sidor av samma mynt. De hänger nära samman, klargör Andreas. – När jag fick frågan om jag ville kandidera till riksdagen i valet 2006 tyckte jag det var en spännande möjlighet att på heltid kanske få arbeta med något jag brann för.

HUR SKULLE DU SJÄLV HELST SE ATT UPPDRAGET UTVECKLADES FRAM TILL VALET 2022? – Jag tycker framförallt att det vore skönt om pandemin kunde klinga av så vi kan återgå till mer normala arbetsformer i riksdagen och framförallt i samhället i stort. Det är väl tydligt att vi på något vis måste leva med det här viruset under en ganska lång tid framöver men jag hoppas att vi kan få pandemin under kontroll, att vi kan återgå till ett mer normalt riksdagsarbete. Att jag i mitt uppdrag som talman kan återgå till mer normala arbetsformer när det gäller möten, resor, besök och kammararbete.

FAVORITPLATS I STOCKHOLM? – Då måste jag ju säga Riksdagshuset, som är en härlig plats och rymmer så mycket mer än kammaren och presscentret som man vanligtvis ser på tv–nyheterna. Riksdagshuset innehåller en mängd spännande rum som vart och ett har sin egen historia, intressanta föremål och konst. Alla riksdagens byggnader är kulturskatter så en konstguidning och en vanlig guidning i riksdagen uppmanar jag alla att gå, när det inte är pandemi.

BÄSTA BARISTAN ELLER RESTAURANGEN I STOCKHOLM? – Riksdagsrestaurangen är väldigt bra men tyvärr inte öppen för allmänheten. Riksdagens café har bland det bästa kaffet i Stockholm, vill jag påstå, särskilt bryggkaffet som jag gillar bäst. Espresso är så löjligt lite – små koppar och man hinner knappt börja förrän det är slut! Man får ta en sexdubbel espresso eller nåt sånt för att det ska bli en kopp. Andreas Norlén samlar faktiskt på kaffemuggar och har nu cirka ett hundratal. – Ja, alla med någon slags koppling till parlament och politik. När jag var ny i riksdagen kom jag på att om man nu besöker ett annat parlament är det ju roligt att ha ett minne, en souvenir, i form av något man faktiskt kan använda. Då började jag att samla på muggar. Jag köper en mugg på varje ställe jag besöker och använde dom tidigare ibland som representationsmuggar. Den som kom till mitt kontor fick välja mugg och utifrån det kunde jag, på skoj, göra en mindre personlighetsbedömning. Tog personen EU eller FN, Trump eller Obama?

VAD ÄR VIKTIGAST I LIVET FÖR DIG IDAG JÄMFÖRT MED FÖR TRE ÅR SEDAN NÄR DU FICK UPPDRAGET? – Det har blivit ännu viktigare att säkra tid för familjen. Dels för att talmansuppdraget är mer tidskrävande än något annat uppdrag jag tidigare haft och dels för att min son Henry blivit så stor nu att han saknar mig på ett sätt han inte riktigt gjorde när han var två år. Nu saknar han mig verkligen när jag inte är hemma på kvällen och det gör att jag måste vara ännu mer mån om att se till att få mer tid för familjen. På grund av pandemin har Andreas kunnat arbeta hemifrån mer och har hämtat och lämnat på förskolan fler dagar i veckan än vanligt men det har krävt en viss framförhållning och eftertanke. Det är inte alltid så lätt att få ihop tidspusslet oavsett vilket jobb, uppdrag eller position man har i samhället. Att aktivt värna sin tid kan, som sagt, ge upphov till både kunskap och reflektion. Men också till glädje! – Jag är verkligen ingen händig person men Henry har tittat på ett tv–program där en figur bygger robotar. Därför har vi byggt en hel del robotar tillsammans under sommaren. Vi har tagit det som funnits i snickarverkstan och försökt bygga med ståltråd, tejp och en och annan spik. Det har vi båda tyckt varit väldigt roligt.

ANDREAS NORLÉN

Född: 1973

Familj: Hustrun Helena och sonen Henry.

Bor: Norrköping

Doktorsexamen: Affärsjuridik

Barndomsdröm: Att bli cirkusdirektör. Vi gick
på cirkus några gånger när jag var barn
och då tyckte jag att det verkade roligt att
stå med hög hatt och presentera de olika
numren. När vi sedan lekte cirkus ville jag
vara cirkusdirektör.

Framtidsdröm: Att få följa Henry växa och utvecklas.
Och att få göra en roadtrip kors och
tvärs i USA (inklusive besöka alla presidentmuseer,
men säg inte det till Helena).
Fritidsintressen: Familjeliv, trädgård, historia,
amerikansk politik.

Blir glad av: Ett leende från Helena eller
Henry. Men också att få driva ett roligt
projekt i riksdagen.

Det stressar alltid: Blir sällan stressad, men
om Henry försöker dra med mig till någon
plats där jag tycker att det är för mycket
trängsel blir jag stressad, tills jag får honom
på andra tankar. Pandemin är inte över.

Mest stolt över: Henry

Vad eller vem har format dig mest väsentligt
som person:
Det är nog flera olika personer
vid olika tidpunkter i livet. Mina föräldrar
har varit viktiga för mig. De skilde sig när
jag var tio år och jag växte framförallt upp
tillsammans med min mamma som har eget
företag, en tidningsverksamhet, där jag arbetade,
ibland parallellt med studier, ibland på
heltid. Hon har lärt mig mycket om arbetsmoral,
att göra sin plikt, att jobba tills man
är färdig. Att anstränga sig. Professor Ingrid
Arnesdotter, min handledare när jag skrev
min doktorsavhandling, var viktig för min
utveckling som jurist, för att på djupet förstå
den juridiska arbetsmetoden som jag haft
stor nytta av i livet. Min fru Helena brukar jag
kalla solen i mitt solsystem och vi är ett fint
team. Att leva och bilda familj med henne
är fantastiskt och har utvecklat mig på
många sätt.

Dold talang: Kan ett antal dikter utantill.
Men det kanske inte är så dolt längre.

Cravings: Jag kan bli väldigt sugen på
Helenas räkpasta. Eller hennes råbiff.

Historisk tid att åka tillbaka till för att känna
av stämningar och händelser:
Tiden för
demokratins genombrott i Sverige 1918 –
1922, som vi uppmärksammar inom ramen
för riksdagens demokratijubileum
– se firademokratin.riksdagen.se

På en skala 1–10, hur intressant är det att
ha uppdraget riksdagens talman:
10

Vid vilket tillfälle var det omöjligt att hålla
tillbaka ett spontant skratt i kammaren:

Jag råkade ropa upp fel namn på talarlistan
och ledamöter började fnissa. Då sa jag
strängt (men med glimten i ögat) ”Ordning”
och då fnissade de ännu mer.

Den roligaste tiden i livet: Jag har alltid
roligt, så svaret blir här och nu – och så har
det alltid varit.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*